Nu är sommaren här.....

Nu är sommaren här.... med sol blad blommor och bär....nu är skolan slut ja nu springer vi ut för nu är sommaren här. 23 grader i skuggan idag och imorgon åker vi till havet, till lugnet, till det som vi har längtat efter och drömt om sedan det tog slut förra året. Morgondoppen, dagsdoppen, kvällsdoppen, ingen el, ingen telefon, inget internet och pumpbrunn. Fåglar, ormar, blommor och bär, varandra och livet och andetaget som har varit på "hold" i snart 10 månader. Jag nu är sommaren här.....

Tacksamhet gör valet enklare.

Kalle är den typen du älskar att hata. Han är alltid på gott humör och har alltid något positivt att säga. När någon frågar honom hur han mådde svarade han: -Om jag mådde bättre hade jag varit tvillingar.

Han var en naturlig inspiratör. Om en av de anställda hade en dålig dag var Kalle där och talade om för de anställda hur man kunde se positivt på situationen.

Jag blev nyfiken av att se detta, så en dag gick jag bort till Kalle och frågade honom: -Hur lyckas du?

Kalle svarade:-Varje morgon vaknar jag och säger till mig själv: Du har två val idag. Du kan välja att vara på gott humör eller du kan välja att att vara på dåligt humör. Jag väljer att vara på gott humör.

Varje gång det sker något dåligt, kan jag välja att vara ett offer eller dra lärdom av det. Jag väljer att dra lärdom av det.

Varje gång någon kommer och klagar hos mig, kan jag välja att acceptera deras klagan eller jag kan välja att peka på de positiva sidorna i livet. Jag väljer de positiva sidorna i livet.

-Säkert, men det är inte fullt så enkelt, protesterade jag.

-Det är det, svarade Kalle. Livet handlar om val. När du tar bort allt runt omkring är varje situation ett val. Du väljer hur du vill reagera på situationen.

Du väljer hur folk skall påverka ditt humör.

Det är du som väljer om du vill vara på bra eller dåligt humör.

Tll syvende och sist är det ditt val hur du lever ditt liv.

Jag funderade över vad Kalle hade sagt.

Straxdärefter lämnade jag företaget för att starta eget. Vi tappade kontakten, men jag tänkte ofta på honom när jag gjorde ett val i förhållande till livet, istället för att bara reagera på det.

Många år senare hörde jag att Kalle var inblandad i en allvarlig olycka med ett fall på 20meter från en radiomast. Efter 18 timmars operation och flera veckor på intensiven, blev Kalle utskriven från sjukhuset med skenor längs med ryggen.

Jag träffade Kalle ca sex veckor efter olyckan. Då frågade jag honom hur han mådde, svarade han : -Om jag mådde bättre skulle jag ha varit tvillingar. Vill du se ärren?

Jag avböjde erbjudandet om att se ärren, men frågade honom om vad som försiggick i huvudet under olyckan.

-Det första jag tänkte på var på min ännu ofödda dotter, svarade Kalle.

Så medan jag låg på marken mindes jag att jag har två val. Jag kunde välja att leva eller jag kunde välja att dö. Jag valde att leva.

-Var du inte rädd? Blev du inte medvetslös? frågade jag

Kalle fortsatte: - Ambulanspersonalen var fantastisk. De sa hela tiden att allt kommer att gå  bra. Men då de rullade in mig på akutmottagningen och jag såg uttycken i läkarnas ansikten, blev jag vettskrämd. I deras ögon stod skrivet: Han är döende. Jag visste att jag måste göra något.

-Vad gjorde du då,frågade jag.

Nå,det var en sjuksköterska som skrek frågor till mig, sa Kalle.

Hon frågade om jag var allergisk mot något.

- Ja, svarade jag. Läkarna och sjuksköterskorna stannade upp medan de väntade på mitt svar. Jag tog ett djupt andetag och ropade: -Tyngdkraften.

Genom deras skratt sa jag till dem: -Jag väljer att leva. Operera mig som om jag var levande, inte död.

Kalle överlevde tack vare läkarens skicklighet, men också på grund av sin fantastiska inställning. Jag lärde av honom att varje dag kan vi välja att leva fullt ut. Inställningen är trots allt, allt.

Gör er därför inga bekymmer över morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin plåga. Egentligen är dagen idag den morgondag du bekymrade dig för igår.

När det känns för j-vigt, tänk så här...

Jag är tacksam

...för tonåringen som gnäller för att han måste diska för då är han hemma och inte ute på gatorna.

...för skatterna jag betalar för det betyder att jag har ett jobb.

...för att jag måste städa efter en fest för det betyder att jag har vänner.

...för att kläderna är lite för trånga för det betyder att jag har mat på bordet.

...för att gräsmattan behöver klippas, fönster tvättas och hängrännor som måste rensas, jag har ett hem.

...för alla klagomål på politiker för det betyder att vi har fri yttranderätt.

...för att parkeringsplatsen är längst bort för det betyder att jag har råd med bil.

...för min höga elräkning, den betyder att jag har det varmt.

...för kvinnan i bänken bakom mig i kyrkan som sjunger falskt för det betyder att jag kan höra.

...för tvätthögen på bordet för det betyder att jag har kläder att ha på mig.

...för väckarklockan som ringer på morgonen, jag lever. 

Var inte en liten människa

Som du lever din dag idag- så formas ditt liv. Det finns ingen dag som inte är betydelsefull så vänta inte på något du redan kan göra idag. Varje liten förändring kan få en gigantisk effekt längre fram. Vi behöver inte göra massor utan bara lite hela tiden. Så vänta inte, gör det du funderar över redan idag.

Man brukar säga att livet är som en bomerang. Vad vill du ha tillbaka. Därför att det du sänder ut omkring dig är faktiskt det du får tillbaka. Upplever du omgivningen negativ, positiv, mörk, ljus. Livet är inte bara utan livet blir vad du gör det till. Alla har om ständigheter och DITT LIV blir så som du reagerar på dina omständigheter. "Det är inte hur man har det utan hur man tar det". Du väljer själv om du har ett bra liv eller dåligt. Välj att se vad du har istället vad du inte har.

Fokusera på det du vill ha och inte det du INTE vill ha. Hjärnan kan inte uppfatta ordet INTE vilket innebär att tänker du jag vill inte att detta skall hända så fokuserar du så mycket på det att det med stor sannolik händer. Det vi fokuserar på växer. Tänker du positiva tankar växer din positiva känsla. Fokuserar du negativt, tex detta klarar jag aldrig ..... får du säkert rätt.

Du behöver inte vara värlsmästare för att börja med något men du kan bli världsmästare om du börjar och inte ger upp. Våga prova, våga misslyckas, våga resa dig igen för att göra ett nytt försök. Det var detta MaryKay menade när hon sa "Fail forward to success". Det finns ingen som kan lyckas utan att misslyckas på vägen dit. Ett misslyckande är egentligen bara en ny erfarenhet och lärdom som gör dig rikare och mer trygg i ditt fortsatta arbete.

Jämför din karriär med en Pilot. Det är inte studierna eller målen som räknas utan det är antal timmar i cockpiten. Ju mer du jobbar desto säkerare blir du.

Jag bestämde mig för länge sedan att jag har inte tid att titta när andra människor lever sitt liv utan fokuserar på att leva mitt liv som jag vill leva det. Din vision måste vara så stor att andra människor får plats om du vill utvecklas. Din vision måste vara så stark att den bär för alla.

Kom ihåg:

"Omöjligt är bara ett litet ord som kastas omkring bland små människor som getts ett liv de accepterat."

 

Emma fantastiska knäckebröd

2 plåtar

4 dl rågmjöl (funkar med graham)
4 dl havregryn
1 dl linfrön
2 dl solrosfrön
1 dl sesamfrön
7 dl vatten
en nypa salt

Blanda allt till en smet. Bred ut på plåtarna så tunnt lager som möjligt.
Grädda i 70 min på 150 C.
Stäng av ugn och låt knäckebrödet stå kvar över natten på eftervärmen.

Bon Apetit

10 års kalas. Då blir det andra bullar.....

2 timmar senare i söndags var det dags för 10 års kalas. Då sadlade vi om till en mer "vuxen approach". Då blev det fördrink, frågetävling, sätta svansen på hästen, limbo natruligtvis, överrasknings tårta med fyrverkerier och även här en minnestavla från kalas och vänner och ett fantastisk 10 års kalas. Naturligtvis blev det godis men ingen töntig fiskedamm utan påsarna delades ut lite mer sofistikerat och tjejerna satt i soffan och mumsade istället. Det är så sagolikt att se alla dessa stadier av utveckling.

6 års kalas. Vad hinner man på 2 timmar!!!!

Vår minsting fyller 6 år och det skall naturligtvis firas med barnkalas. Jag är mycket för de klassiska barnkalasen i hemma miljö med korv och bröd, lekar, fiskedamm och allmänt kaos. I söndags fick vi en fullträff. Förutom all mat så hann vi med att leka affär, studsa studsmatta, dansstopp, äta glass, springa runt kvarteret, fiskedamm, snurra flaskan, paketöppning, slappa lite, följa Jon, måla en minnestavla av kalaset där alla fick ge sitt bidrag och faktiskt mer därtill. Barn är fantastiska.


                      

En slaggutdrivande Duracell Jennie

Tack Paul Hendersén som jobbar med ART. I snart 20 år har vi kropp varit skadad efter en olycka och den träningsperson som jag en dag var har varit ett minne blott. Jag har försökt att komma igång, småjobba, träna på gym, men min kropp har alltid slutat i en total kollaps. Idag sprang jag för första gången utan att få ont. Jag tänkte bara springa i 500 meter men kroppen ville inte sluta. Den fullständigt bubblade av energi och välmående och den bara fortsatte som en galen duracell kanin att springa längre och längre.  Efter 5 km var jag tvungen att sluta och fundera över vad som hände. Paul som är Australiensare och jobbar med en teknik som heter ART behandlade mig igår både för min trasiga minisker (stavas det så) samt min wiplashskada och gamla ryggskada. "Nu kan du prova att träna igen sa han" och med ett småleende efter 20 års av olika läkare, doktorer, kvacksalvare så trodde jag nog inte på hans ord. Idag är jag såååååååååååååå tacksam att jag inte gav upp att prova. På min runda var jag nog blind så förlåt mig alla jag mötte men inte såg. Jag hade nämligen fått en teknik beskriven av Paul HUR jag skulle springa med armarna, nacken och hur kroppen skulle röra sig. Efter 1 km trodde jag inte det var sant. Slaggprodukterna sprutade ur kroppen och jag spottade till höger och vänster och mitt i farten snöt jag mig längst vägkanten. Sorry igen alla som såg mig. Det måste varit en syn för gudarna men jag var så lycklig att inget omkring mig kunde påverka mig. Jag var ett med kroppen och jag SPRANG, SPRANG OCH SPRANG och ville faktiskt aldrig sluta SPRINGA. Igen, tack Paul, tack Pia som har tagit hit Paul, tack Jennifer som rider och blev vän med min Minja så jag fick chansen att komma i kontakt med ART. På något vis så finns det en tanke och mening bakom allt.